Medan cyberattackerna mot Estland i morse var toppnyhet hos The Guardian, nämndes de inte överhuvudtaget i vare sig Frankfurter Allgemeine, Süddeutsche Zeitung, eller Der Spiegel. Kanske fanns nyheten i andra tyska tidningar, men det har jag inte kollat. Man kan verkligen fråga sig hur så olika rapporteringsmönster påverkar den bild av konflikten som människor har. Att ryska myndigheter misstänks ligga bakom cyberattacker mot ett av NATO:s och EU:s medlemsländer är ju en oerhört allvarlig sak. Om det sedan dessutom visar sig att det faktiskt är ryssarna som ligger bakom (vilket estniska tjänstemän redan har gått ut och hävdat), ja då är det den allvarligaste kränkningen av ett västlands suveränitet från ryskt håll sedan de svenska ubåtsjakterna på 1980-talet, eller kanske värre. NATO ligger snubblande nära sitt andra Artikel 5-angrepp i historien, om inte enligt bokstaven (eftersom ingen vet om det som händer ska klassificeras som ett "militärt angrepp" eller inte), så åtminstone i andan. Men det är klart, rapporteras det inte i media så är det ingen som vet om det.
Det är också intressant att notera att de konfliktscenarier som har ältats sedan slutet på 90-talet om cyberkrigets potential kanske börjar att realiseras. Oavsett vem som har gjort det så är detta gissningsvis det allvarligaste försöket hittills att helt destabilisera ett lands elektroniska infrastruktur - myndigheter, departement, partier och organisationer, medier, banker. Nu har man lyckats hantera situationen någorlunda från estländskt håll genom att isolera de angripna sidorna från internationell trafik, men frågan är hur länge man kan ha det så.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar